Murvelska for dummies del 2:
Intervjuteknik.
Det du säger i början av intervjun (eller första frågan) ger många gånger den intervjuade ett tema att följa eller återkomma till under de flesta av de följande frågeställningarna.
Jag har till exempel börjat med att prata om hundar med en hundälskande rektor på en skola. Hela intervjun refererade han till olika raser, stamträd och betydelsen av lukten på drägglet tills jag vinklade mot det avslöjande hållet (med någon hint om att denne var into animal sex) och fick artikeln refuserad av ansvarige utgivaren.
Ställ frågorna på ett avslappnat och självklart sätt. Kryp inte. Smyg inte. Pang på! Du får ljuga hur mycket som helst när du intervjuar, tex om övergrepp som någon påstår att den intervjuade gjort sig skyldig till, droger hon smugglat, genanta sjukdomar den kan ha smittat någon med och så vidare. Grejen är att reta upp intervjuoffren (de är ofta ena riktiga!) så mycket att ditt scoop hamnar i ett högre stående medium än den landsortsblaska eller webbsida du arbetar för, t ex Se och Hör.
Ha gärna ett practical joke till hands, erbjud dem att köpa tunga droger eller en stulen plasma-tv. Det uppskattas av de flesta seriösa politiker, företagschefer och PR-ansvariga.
Erkänn aldrig att det är fråga om en intervju. Då får du objektet att tala mer avslappnat och sänka garden. Om de frågar rent ut, så blåneka eller ställ motfrågor om att "Värst vad du var fientligt inställd till det här samtalet. Är du alltid sådan?". Be sedan att få kroppsvisitera samtliga i rummet innan du kan fortsätta intervjun.
Missuppfatta alla siffror och fakta så att objektet/offret får repetera dem. När de gjort det ett antal gånger frågar du dem varför de måste hålla på att tjata. Är det en forskare eller akademiker (gärna skolledare eller lärare) så kan du alltid kontra med ett käckt "Det där är väl inte så noga, saker ändras ju hela tiden, eller?".
Inled varje fråga med att benämna dem vid fel förnamn, gärna olika hela tiden.
Om personen ifråga vill se ditt manus innan det går i tryck: säg blankt nej och att du vill ge dem deras livs överraskning. Det är nästan lika roligt att se reaktionen på detta som att skicka dem ett antal lösryckta citat från intervjun och sätta in den i en helt annan artikel och deras respons på detta är väl värt besväret att skriva lite extra.
Låtsas som om du somnar när ip (den intervjuade) lägger ut texten om något. Eller - om det blir för mycket detaljer - ställ dig upp och skrik "För guds skull människa, släta över!!!" Gjordes med en mellanchef inom utbildnings- och mediesektorn från Bagis och sparade mig femtio minuters utläggning om IT-teknikaliteter.
Jag har provat flera av dessa taktiker och funnit att man med denna teknik ofta får god hjälp av de intervjuade att skriva färdigt hela artikeln, bl a av författare och språkforskare jag intervjuat. Jag har bara haft roligt och endast sällan råkat i några allvarliga knivslagsmål med mina objekt.
Slutligen: var alltid beväpnad. En penna duger gott, men en slagborr som du kopplar in i närmaste väggkontakt eller ett kendosvärd som du ställer i hörnet duger också.
Chekkon Pepe
Det du säger i början av intervjun (eller första frågan) ger många gånger den intervjuade ett tema att följa eller återkomma till under de flesta av de följande frågeställningarna.
Jag har till exempel börjat med att prata om hundar med en hundälskande rektor på en skola. Hela intervjun refererade han till olika raser, stamträd och betydelsen av lukten på drägglet tills jag vinklade mot det avslöjande hållet (med någon hint om att denne var into animal sex) och fick artikeln refuserad av ansvarige utgivaren.
Ställ frågorna på ett avslappnat och självklart sätt. Kryp inte. Smyg inte. Pang på! Du får ljuga hur mycket som helst när du intervjuar, tex om övergrepp som någon påstår att den intervjuade gjort sig skyldig till, droger hon smugglat, genanta sjukdomar den kan ha smittat någon med och så vidare. Grejen är att reta upp intervjuoffren (de är ofta ena riktiga!) så mycket att ditt scoop hamnar i ett högre stående medium än den landsortsblaska eller webbsida du arbetar för, t ex Se och Hör.
Ha gärna ett practical joke till hands, erbjud dem att köpa tunga droger eller en stulen plasma-tv. Det uppskattas av de flesta seriösa politiker, företagschefer och PR-ansvariga.
Erkänn aldrig att det är fråga om en intervju. Då får du objektet att tala mer avslappnat och sänka garden. Om de frågar rent ut, så blåneka eller ställ motfrågor om att "Värst vad du var fientligt inställd till det här samtalet. Är du alltid sådan?". Be sedan att få kroppsvisitera samtliga i rummet innan du kan fortsätta intervjun.
Missuppfatta alla siffror och fakta så att objektet/offret får repetera dem. När de gjort det ett antal gånger frågar du dem varför de måste hålla på att tjata. Är det en forskare eller akademiker (gärna skolledare eller lärare) så kan du alltid kontra med ett käckt "Det där är väl inte så noga, saker ändras ju hela tiden, eller?".
Inled varje fråga med att benämna dem vid fel förnamn, gärna olika hela tiden.
Om personen ifråga vill se ditt manus innan det går i tryck: säg blankt nej och att du vill ge dem deras livs överraskning. Det är nästan lika roligt att se reaktionen på detta som att skicka dem ett antal lösryckta citat från intervjun och sätta in den i en helt annan artikel och deras respons på detta är väl värt besväret att skriva lite extra.
Låtsas som om du somnar när ip (den intervjuade) lägger ut texten om något. Eller - om det blir för mycket detaljer - ställ dig upp och skrik "För guds skull människa, släta över!!!" Gjordes med en mellanchef inom utbildnings- och mediesektorn från Bagis och sparade mig femtio minuters utläggning om IT-teknikaliteter.
Jag har provat flera av dessa taktiker och funnit att man med denna teknik ofta får god hjälp av de intervjuade att skriva färdigt hela artikeln, bl a av författare och språkforskare jag intervjuat. Jag har bara haft roligt och endast sällan råkat i några allvarliga knivslagsmål med mina objekt.
Slutligen: var alltid beväpnad. En penna duger gott, men en slagborr som du kopplar in i närmaste väggkontakt eller ett kendosvärd som du ställer i hörnet duger också.
Chekkon Pepe
