Katastrophenauskunft, GmBH

Alltså. Vetenskap är inte något ont i sig. Men det för med sig en massa hemskheter och elakheter. Som akademiker till exempel. De bara går och dräller allihopa och ska ha forskningspengar och socialbidrag. En rätt skaplig definition av en forskare är ju som alla vet; en människa som läser två böcker som ingen har läst för att skriva en tredje bok som ingen kommer att läsa.

Vetenskapsmänskan själv har säkert intet ont i sinnet när de börjar läsa böcker och delta i konferangser, men det är en förrädisk stig att följa! Rätt vad det är har de börjat problematisera och polemisera ute på strandpromenaden. Och det kan ju aldrig vara nyttigt. Dessutom fyller de massa bibliotek med texter och referensverk och facktidskrifter. Jag tror en gång för alla att det kan vara ganska så nyttigt att se världen som självalstrande och plastisk.

Men tänk på alla de som tror på vetenskap men inte är sådana som dom! Som inte vill att världen ska delas upp i rätt och fel, ont och gott, svart och vitt, grevinnan och betjänten, Ben & Jerry och allt vad det är. Vad har de gjort för ont? Och kan nån svara på den här frågan? Vem ska orka läsa alla jämrans trista böckerna som dom har skrivet? ELLER?

Det är dags att framstående stänkare personer säger ifrån! Varför ska alla vi andra lida för vad vissa orosmoment i akademier och stiftelser håller på med? Det är väl inte vårt fel att de bara sitter och funderar ut en massa obehagliga nymodigheter, de där med bara tillämpad ekofilosofi och annan låtsasvetenskap i sitt bagage? Vi som bara vill ta en jägerm...gå och se lite schysst fotboll på lördagseftermiddagen och inte vill ha nån omstörtande hjärnverksamhet.

Snart vågar man fan inte ta med barnen och frugan på professorsdissektioner ens.

Text: Chekkon Pepe

PSOch vart ska vi slänga alla gamla myter, ormhalsar och fladdemrusrecept nånschtansch, va? Ni kan ta era jävla teorier och köra upp dem ända in i snårskogen era jävlar........

PS: Riesling regiert!