Svensk missionär försvann med tropisk sjukdom
Bäste amiral von Kryckenkopf,
Vår researchansvarige har forskat i ämnet och hittat en del som kan lösa fallet. Så här skriver Sture Almlund i Svenska Kolonisationsföreningens årskrönika 1992.
"Den svenska missionärshustrun Le?a Hjelp Waeia försvann under en Safari i Ngorongitongodalen i Tanzania. Ett intensivt sökande var dock förgäves. Tack vare en lätt korpulent kvinnlig privatdetektiv som flögs in från Botswana kunde dock bybor i området berätta om en "blek och inte särskilt attraktiv kvinna långtbortifrån med obekväma skor som irrat runt i sädernas gränder samt på vissa moraliskt dubiösa ölhus". En läkare, nja, snarare shaman, berättade att han undersökt kvinnan som klagade på buk- och ögonsmärtor. Han hade funnit följande orsak till hennes åkommor vid en stereoluppsundersökning som han gav kvinnan gratis:
Shamanen som f ö hette Gunnar Bengtzing ordinerade en dekokt på lokala örter (bl a den giftiga djungelkremlan och vad de infödda kallar partypelargon; en mycket hallucinatorisk växt från savannen) och djurdelar samt en grundlig exorcism. Innan denna hann utföras försvann kvinnan från platsen trots att man låst in henne ordentligt. Bengtzing fick senare subsahariska Nobelpriset för sin upptäckt av Mytococcus Seriosus som han kallade bakterierna."
Det var det sista kända spåret av Hjelp Waeia. Har ni läsare måhända kunskaper i fallet, så skicka det snarast till redaktionen.
Du, von Krickendurst, får ett handmålat exemplar av Regeringskansliets personalhandbok 1998 som tack för den intressanta frågan. Kommer med posten.
/Lothar Leder
Vår researchansvarige har forskat i ämnet och hittat en del som kan lösa fallet. Så här skriver Sture Almlund i Svenska Kolonisationsföreningens årskrönika 1992.
"Den svenska missionärshustrun Le?a Hjelp Waeia försvann under en Safari i Ngorongitongodalen i Tanzania. Ett intensivt sökande var dock förgäves. Tack vare en lätt korpulent kvinnlig privatdetektiv som flögs in från Botswana kunde dock bybor i området berätta om en "blek och inte särskilt attraktiv kvinna långtbortifrån med obekväma skor som irrat runt i sädernas gränder samt på vissa moraliskt dubiösa ölhus". En läkare, nja, snarare shaman, berättade att han undersökt kvinnan som klagade på buk- och ögonsmärtor. Han hade funnit följande orsak till hennes åkommor vid en stereoluppsundersökning som han gav kvinnan gratis:
Shamanen som f ö hette Gunnar Bengtzing ordinerade en dekokt på lokala örter (bl a den giftiga djungelkremlan och vad de infödda kallar partypelargon; en mycket hallucinatorisk växt från savannen) och djurdelar samt en grundlig exorcism. Innan denna hann utföras försvann kvinnan från platsen trots att man låst in henne ordentligt. Bengtzing fick senare subsahariska Nobelpriset för sin upptäckt av Mytococcus Seriosus som han kallade bakterierna."
Det var det sista kända spåret av Hjelp Waeia. Har ni läsare måhända kunskaper i fallet, så skicka det snarast till redaktionen.
Du, von Krickendurst, får ett handmålat exemplar av Regeringskansliets personalhandbok 1998 som tack för den intressanta frågan. Kommer med posten.
/Lothar Leder
